Sinnesfrid

I vårt stressiga liv behöver vi ibland lite lugn och ro. Jag får det tack vare att jag att jag går överallt.
Förutom hur lugnt och skönt det är att gå så brukar jag ibland när jag har tid ta en omväg.
 Genom kyrkogården, längs vattnet, eller på något ställe i stan. Och så brukar jag hitta någonstans att sitta. Och bara titta ut, knappt ens tänka. Bara ha lugn och ro. Det gör att jag mår bra och känner mig lugn.
 Det kan ta en timme om man vill eller bara tio minuter.

Om gud inte finns

Jag tror verkligen att gud finns. Men jag har tänkt på en sak. Om gud inte finns, är det någon big deal? Jag menar, är det inte underbart med kyrkgemenskapen i alla fall. Är det inte skönt att känna att någon alltid finns där och älskar en. Att man blir förlåten och kan be. Att tro på något som handlar om att hjälpa, förlåta och bli förlåten. Även fast gud kanske inte finns så njuter jag av att vara en av dem som tror det. För det är underbart. Alla människor jag träffat tack vare min tro. Allt gott det ger med sig. Jag tycker fler borde gå in i detta. För det spelar ingen roll om det egentligen är påhitt alltihop. Så länge gud är någon att lita på och samlas runt så är kristendomen något som jag hoppas aldrig slutar.

Som det står på svenska kyrkans hemsida:

Kristen tro är en tro på en Gud som av kärlek har gett dig och världen liv.